Verkligheten kryper sig på

Den senaste tiden har varit lite tuff. Mycket på jobbet, lite energi och, med facit i hand, nära till kollaps. I slutet av januari valde jag att stänga ute mycket av den omgivande verkligheten för att inte tappa fotfästet helt. Allt från lajv och sociala medier till vänner och umgänge kopplades bort. Jobbet och hemmet blev mina tillflykter, och så har det varit fram till ganska nyligen.

 Nu har jag börjat ta upp saker igen, i långsam takt men det är på gång. Lajvet känns ganska motigt dock, mycket negativitet och tyvärr många människor med egna problem. En riktig energisugare. Skall testa på Berlin by Night, det sker bara en gång i månaden, och kan vara en lagom mjukstart. Jag har börjat titta till Facebook och forum, men inte aktivt engagerat mig eller agerat på något sätt än.

 Det känns ändå ganska bra, även om mycket kommit i kläm har jag klarat mig genom perioden mer eller mindre intakt. Förhoppningsvis har inte allt för mycket förlorats i loppet.
Kreativiteten har börjat komma igång, påskledigheten har varit behövlig (trots influensa). Jag har börjat plocka upp lite självstudier (såklart jobbinriktade men ändå bra) och känner mig inte lika psykiskt matt längre. Dessutom börjar saker rulla på riktigt bra på jobbet.

 Motgångar till trots, en sabla influensa som vägrar släppa och medvetenheten om energin det kommer ta att plocka upp allt igen så känns det inte längre lika tufft.