Ansökning klar

"And the hardest part
Was letting go not taking part
You really broke my heart"

-Coldplay, The Hardest Part

Saker börjar mer och mer gå framåt och uppåt. Har fått ett vikariat på en helt underbar förskola, och kommer så vida arbetsförmedlingen går med på det även få praktik där. Detta innebär att jag kommer "typ" jobba heltid med något jag älskar, barn.
Har funderat en hel del på det där med sjuksköterska, vill bli det tror jag i alla fall. Det känns spännande. Dock har det börjat luta lite åt att arbeta med barn. Att få se en individs utveckling, ibland bara ett steg, ibland ett rejält skutt, är otroligt givande.

Något jag vet att jag skall göra till våren om jag inte kommer in på KomVux är att så här långt mönstra och förhoppningsvis göra lumpen. Planen är att åka på utlandstjänst. Jag har nu tagit steget och fyllt i ansökan för tjejer om mönstring. Egentligen gillar jag inte krig men anser att soldater behövs för att stabilisera läget på oroliga platser. Helst skulle jag vilja göra en civiltjänst men jag måste veta om jag skulle klara av det. Kanske sjuksköterskepraktik inom försvaret?

Det känns lite spännande att kanske göra lumpen, men jag vet att jag skulle klara det bara att jag kommer in. Har jag klarat mig genom det livet jag levt hittills så klarar jag allt. Även om jag ibland tvivlar på mig själv vet jag att inom mig finns en jävla stark tjej med mycket att ge.

Oavsett vad folk kastar på mig, kommer jag stå.

Second hand

Ibland känns det som man blir bortkastad, lämnad, ingen vill ha en. Allt är mörkt runt omkring och man ser bara en glimt ljus.
I hela det här finns det ändå ljus, plötsligt så öppnas det, släpps in och genomlyser hela varelsen man är. Det är lite som en second hand butik, saker får nya platser nya funktioner, det visar sig att de inte alls var bortslängda, bara Lämnade för att ombandlas till något nytt, kanske något bättre. Man kan ju alltid hoppas. Lämna de där favoritbyxorna man växt ur på ett eller annat sätt till en insamling, någon annan kanske får bättre användning för dem Eller bara sy om dem till något nytt, något mer passande.

I övrigt flyter saker på, skall försöka arrangera ett event i vår eller höst som mötts av mycket positiva komentarer och reaktioner. Sen närmar sig trotts allt min födelsedag...

Ett nytt album i rätt tid

Sitter just nu och lyssnar igenom Atreyu's nya album, Congregation of the Damned. Som vanligt är de bra, lite mjukare än det vanliga man ser av dem. Fastnat för låten You Were the King, Now You're Unconscious, bra text, bra sound.
Dock är Insatiable den låten som stämmer in på läget bäst.

I övrigt ät livet lite halvkiss, är fruktansvärt besviken på en person jag ansett som en mycket nära vän. Men när jag alltid går in med 110% i allt jag gör börjar jag bli van med bakslag. Ingen är perfekt men jag kan i alla fall vara ärlig med det mot mig själv. Jag försöker så gott jag kan går helhjärtat in i allt och går hellre ur det förlorande än utan att försökt mitt bästa.
Jag är en intensiv person och det är inte alla som klarar av det, det faktumet är jag fruktansvärt medveten om, men jag tänker inte ändra på mitt sätt att vara. Det liksom allt annat är en del av mig, utan det vore jag inte samma person.

I övrigt på musikfronten har jag även upptäckt två nya band i min smak. De Heideroosjes, ett nederländskt punkrockband som matchar min attityd och Guillemots ett härligt indieband med klassiska influenser.

Vi får se hur denna veckan blir, skall ändå till Värmland på måndag och träffa min familj och min underbara kusin. Mamma fyller trotts allt år.