Home, but still not in peace

Kom hem för en vecka sedan efter varit på resande fot sen 24 juli, och nu har haft släktbesök sedan jag kom tillbaka. Jag har inte varit själv på flera veckor vilket för mig inte är något problem, man kan väl säga att jag är härdad efter samboskap och kollektivboende.
Min resa har bjudit på härliga återseenden, nya bekantskaper, en mindre bilolycka, en stycke långpromenad i Pride-paraden och ett härligt samtal med en helt främmande kvinna på bussen till Karlstad. Besökte inte alla platser jag tänk mig, men jag får göra ett nytt försök nästa sommar.

Jag har även kunnat konstatera att privatiseringen av Apoteket är det sämsta som kunnat hända vården. Apoteken har idag ingen som helst kontakt med varandra vilket leder till att man får åka till varenda apotek och leta mediciner istället för att personalen med ett par enkla knapptryck kan spåra vilket apotek som har det sagda läkemedlet i lager.
Ytterligare en anledning till att rösta rött.

Hamnade även på en lite random konsert i Rosersbergs skogar. Ett par vänner till min fru som hade höstfest med livebandspelningar. Röd musik, hardcore och rock n' roll bjöds det på. Fick även agera eldvakt när hon hade sin uppvisning med stav. Trevligt kalas!

Tillbringade även en kort tid i Värmland efter att besökt Stockholm. Lite skillnad på samhällsstorlek.
När jag skulle återvända till Göteborg fick jag med mig min kära moder från skogarna. På vägen ned kände jag verkligen hur mycket jag saknat(och fortfarande saknar) mina vänner här nere. Blev lite tårögd och känslomässig där en stund.
Följande vecka bjöd på besök hos min mors mostrar och en av hennes fastrar(kanske till och med den enda). Det var riktigt härligt att få umgås själv med mamma en miljö där jag kände mig hemma.

Min mor åkte hem i lördags och samtidigt kom min kusin ner. Åkte med till Bloms i Mellerud och åkte tillbaka med Linda till Göteborg. Vi tog en tripp via Uddevalla och sa hej till några gamla vänner som bor där. En snabbvisit och sen vidare ned till Götet för att gå på Smulans utflyttningsfest. Blev inte allt för sent när vi kom hem.
Igår gick vi på bio(efter haft krångel med kusins lila Polo. Förhoppningsvis var det bara dåligt med vatten i kylaren.
Filmen vi såg var Trollkarlens lärling, en bra film i klassisk Disneyanda med Nicolas Cage. Lagomt mycket specialeffekter, löpande handling och lite oväntade vändningar. Och nörderier, fysiknörderier!

Idag skall vi ned på stan en sväng och glo i affärer.

Känner fortfarande inte riktigt att jag har landat hemma. Inte träffat de jag brukar se i alla fall minst en gång i veckan. Hanna och I-or är väl lite svåra, de åker runt i Spaniens soliga landskap. Bastards!
Trots att jag är hemma saknar jag mina vänner. Det är så klart jättetrevligt med besök, men tre veckor utan de jag håller nära här nere gör mig lite sentimental och fylld av saknad.

Jag är hemma, men har fortfarande hemlängtan.
Resan var bra.