Puckapeng, vänner och minnen!

Har varit en småjobbig vecka men det börjar kännas som om saker går framåt och uppåt. Jag är fast bestämd, jag SKALL må bra!

Har fått ut lite kreativitet idag i textform och gjort historiska reseaches om 17-1800-talet. Lite lagoma nörderier inför en rollspelskampanj.

Idag, eller ja, natt så har jag även återkopplat med en gammal vän från Deje. Johanna.
Jag, hon och Elaine(inte jag, en annan tös) ingick i Dejes Cykelmaffia.
Vi cyklade vart vi än skulle, ramlade, skrapade våra knän och skrattade.
Jag minns när Johanna presenterade mig för tingesten puckapeng:


Vad är då en Puckapeng?
Jo, det är ett farthinder med gummihölje som kan vridas 90 grader åt varje håll från dess ursprungsposition. Ypperliga saker att köra på med cykel och samtidigt skrika "Puckapeng!"
Man skall dock akta sig. Det finns luriga puckapenger som, hör och häpna, sitter fast!

Vi roade oss många gånger med att testa vilken fart som var det mest hisnande men som man inte fick bommen på sig efter att kört på den.
Skall träffa Johanna på riktigt snart efter sju års tid, kommer besöka henne under min Sverigetripp.
Hon var verkligen en av dem som lyste upp min under mina tonår i Deje. Hon hade ett ex som jag kallade kylskåpet, vi tillbringade sena kvällar med hysterisk falsksång i ett älgtorn på Tjärnheden (är säker än idag att vi såg gubben som bodde i stugan hundra meter bort komma ut med ett gevär) och helt galna cykelturer som slutade i allt från en häck till soptunnor och brevlådor(råkade till och med köra ned hennes mammas staket av misstag en gång). Jag kan inte låta bli att sitta och storle för mig själv när jag skriver. Vilka tider!

Under helgen var vi ett muntert gäng till Amundön och njöt av sommaren. Enda som saknades var Green, den stackaren ligger på sjukhus för både det ena och det andra. Var till honom en sväng idag och skall och hälsa på honom imorgon igen.
Jag är verkligen så glad att jag har mina vänner. Oavsett om det är nostalgiska minnen från en svunnen tid, eller en vanlig men ack så härlig dag tillsammans med.
De finns överallt, från norr till söder, nära och långt borta.
En del träffar jag ofta, andra sällan men viktigaste platsen de har är dit jag vänder mig i svåra stunder, mitt hjärta.

OBS! Spotifylänk:
Jag har vänner - Mikael Wiehe