Respektlöshet

Skitsnacket, det ska alltid vara detta jävla skitsnacket. Att människor inte bara kan se att det inte tjänar någonting till att trycka ner andra. Det gör ont i mig att veta att en del har blivit uppfostrade i en miljö där skvallret är dagens höjdpunkt. Varför skall man försöka vara någon annan än den man är? Och varför i hela friden ska man ljuga om sina känslor. Jag kan säga det att jag är en väldigt förlåtande och lugn person, men det finns även för mig gränser. Den dagen någon sårar mina vänner så djupt in i deras själar att det gör ont i mig, då har jag allra största rätt att bli lite arg. Det kanske inte sitter i så länge, men illskan finns där. Att respektera andra människor, speciellt att respektera deras känslor och åsikter är viktigt för mig. Jag kan vara väldigt stolt av mig, men jag har heller inte svårt att förlåta, förutom när det gäller vissa händelser. I de fallen krävs av den som felat, så mycket att jag tvivlar på att förlåta den, att bevisa för mig att den är värd mer och framför allt mer trogen än vad den visat. Att gå emot både sig själv och de som bryr sig ÄR och kommer alltid vara respektlösthet för mig.

Att trycka ner en människa är fel, men att sparka på någon som redan ligger ner för att sedan avsluta med att spotta denne rakt i ansiktet... Det ÄR inte acceptabelt. Människor som bryr sig något som hellst om sina vänner eller sig själv gör inte så. Inte för att jag tror att alla omkring mig har samma livssyn som mig och förståelse för världen, men lite respekt måste väl min generation ha?!

Jag lär mig mer och mer av världen för varje dag, men det är endast kärleken, respekten och känslorna som jag upplever som tar mig vidare. Jag lever och känner i denna värld av kaos och ytlighet, lev med mig och känn lyckan.