Vaken och levande

Vad vore livet värt utan allt det vackra som omger oss? Jag börjar mer och mer se att alla runt om mig, vänner bekanta och människor jag stöter på lite här och var. Alla är så otroligt vackra! Jag vill bara gå ut och berätta för dem hur underbara och fina de är, men om jag skulle göra det skulle jag antagligen bli intagen på akutpsyk. Jag har tyvärr fått inse att denna ytlighet som ligger över samhället måste tas in och respekteras, inte för min egen skull, utan för de som står mig nära. Många har svårt att förstå varför jag uppför mig som jag gör, många kanske frågar sig ”Är alla värda att älska?”. Klart som fan att de är det! Alla människor är värda en chans, alla förtjänar att någon gång verkligen känna sig vackra och älskade. Den stora frågan är om alla är beredda att öppna sig för denna kärlek som ges och vill ge tillbaka den. Det ska vara kravlöst, annars finns det ingen kärlek.

Jag tror att den dagen vi öppnar oss, inte bygger upp våra skyddande murar kring våra hjärtan, den dagen kommer det inte finnas några krig eller depressioner. Det stora problemet i det hela är att många är uppfostrade med själviskhet och materiell lycka, dessa typer av lycka som inte existerar annat än i fantasin. Själslig tillfredställelse är vägen mänskligheten måste gå. Alla måste vara redo att ta detta steg in i osäkerheten för att finna lyckan.

Var kommer jag in i bilden? Jo, jag har valt osäkerheteten och risken att bli skadad för att ge människor omkring mig hopp, jag ger mycket mer än vad jag någonsin kommer få tillbaka. Ändå bryr jag mig inte om det. Kärlek ÄR vilkorslöst och att älska allt levande tär till en början på den som försöker, men efter en tid försvinner smärtan och man övergår i ett stadie där man längre inte känner det bitande, rivande såret i sitt inre. Jag är lycklig för att jag känner. Jag låter inte känslorna styra mig, men jag ger dem plats i mitt medvetande. öppnar mig själv och kanske någonstans öppnar någon annan. Om man respekterar allt levande, lär man sig så småningom att se det ljusa i allt. Man lär sig älska.